Torsten Föllingers Genial Singing Lessons

Nu kan man köpa diktsamlingen Jag lever i vår tid, Bruni, utav Marcus Beijar Mellin igenom att skriva ett epost till marcus@marcusbeijarmellin.com, eller ringa 0793 13 37 04. Diktsamlingen kostar 200 kronor plus frakt.



Vad kritikerna sagt;


'this – is the single best piece – I’ve seen written on psychiatry – much better – than all those articles in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter...'– (Written on psychiatry as practiced in hospitals today...)

Israel G. Young, Folklore Center, våren 2012

nämen . det här skulle du ju kunna få pris för!... ’ –

Viveka Maria Vogel, Mosebacke – sommaren 2012,



"Riktiga poeter som du brukar bli erkända först efter sin död, eller om 40 år eftersom det är du."
- Viveka Maria Vogel, Krogen Hökens gata, klockan 18:45, Oktober 2013

menar du – att den store poeten Marko inte kan... – ’ Ann Mari Fröier – Älta, sommaren 2012,

'Du är lika egen som Gullberg eller Setterlind .... det är du ensam om i Sverige... ' Ann Mari Fröier om diktsamling 'Jag lever i vår tid, Bruni...' 

nämen – menar du – att du skrivit det här!... – ja... – då måste jag säga... ’ (Torsten (Föllinger) – tittar som om han inte trodde sina ögon...)Torsten Föllinger – Ringvägen 2008-2010

tack Markus för allt du skickat till mig.... - / du skriver rakt och ärligt och med väl valda ord... ’Odd Zscheidrich – kansliet – Svenska Akademien –

skit-bra dikter BM!... ’ Kornél Kovacs – på telefon vår-sommar 2012



du – kan väl skriva ned litet – utav mina berättelser – det hörs – att du har sting i tanken... ’-         Torsten Föllinger – vår 2008

liknar Immanuel Kant... ’-         Tadeo Alvarado 2008 – hjärnkirurg – frimurare – ’doktorernas – doktor’ – (enligt frimurar –illuminaten Ernestus von Renteln...) Mellqvist café – 2008 – Stockholm

'Prova att sätta ’von ’ framför ’Beijar-Mellin ’ – många författare var inte alls adelsmän – till börd – ifrån början – de – började bara använda det som prefix – tills de blev benämnda så....’Alex de Belfort – Gamla Stan – våren 2011

ja... – det är många som försöker!... ’ – Birger Löwenhielm på besök i Ekhagen

liknar Vaclav Havel... ’ Per – Arne Wahlgren – Ekhagen – Naturhistoriska Riksmuséet – våren 2010

du träffar precis på pricken – varenda ord va... ’ Svante Säverman – Södermalm;

'antingen – är du för bra – bara det – att ingen upptäckt det ännu – eller – så – är du inte tillräckligt bra – bara det att vi inte upptäckt det ännu... ' Björn?... (Kellen?)– Södermalm – sommaren 2007 – (efter att ha hört några tonsatta dikter utav Nils Ferlin...)

Torsten – hade åtminstone de två sista han var i det  här livet, Markus diktsamling stående i skåpet i sin tambur... ’ Christer Colt – Folkkulturcentrum 7 Mars 2012

'du fick bra kritik!...’ – som Mimmi Strandell sa – när jag berättade att ”psykiatrin” förföljt mig – sedan utgivningen utav ’Kärleken till kärleken’ – men – detta är kanhända – inte en fråga om orsak & verkan...



överklasstricket

se på klockan

istället för att märka tiden… -



ja…- det här   --är bättre än vad jag kan skriva…’


- Björn Ranelid -våren-sommar-2010- utanför stadsbiblioteket, efter att jag läst denna dikt


Kritik

En liten råka

äter lite gammalt skräp

i trapphusets skugga

en trappa som beträds av

irriterade människor

 

säkerligen skrevs denna dikt i Stockholm, där det inte finns några råkor. Antagligen syftade dikten på kaja. Men just i intrycksögonblicket tycket poeten att det var en råka. Kanske symboliserade trappan Sverige?

 

Jag spottar ut en jordgubbe

se

en myra fick sin middag

 

Säkerligen så räcker en jordgubbe till mat för mer än e n myra. Men poeten såg bara en myra.

 

Himmelriket.

Man kunde tro att en dikt med en sådan högt syftande titel skulle innehålla sköna rader utav allegorier, men dikten tycks avmätt för att beskriva attityd snarare.

Den börjar med en scen ur kulen natt – när Olof, diktens huvudperson, gör sin marsch, antagligen ifrån en vän / bekant i Gamla Stan. Mörkret tätnar omkring honom, gatorna ligger alldeles öde, och inte konstigt nog, känner Olof sig rädd. Nyckeln till hans rädsla visar sig vara känslan utav att inte vara i sitt rätta element. Sedan kommer den bombastiska nyckelfrågan – som låser upp boken innehåll för oss, och får oss att kunna kika in i huvudet på en don Quijote.

’poetens uppgift är att göra allt till sitt rätta element’

Han ska kunna sätta sig in i hur en mördare tänker, en pedofil, en som offrar barn i svart magi, en diktator. Det är därför Olof känner sig rädd, han bemästrar inte hela skalan. De två följande raderna är en avdramatisering utav hänsyftningen. Han räknar upp de fyra elementen – och glömmer troligtvis att säga att han bara badar i havet på sommaren (om det är en varm sommar!) sedan kommer en till synes trivial rad – som öppnar upp en stor vy utav upplysthet

’han behöver inte trivas där för det – men gör inget motstånd, hamnar han i vattnet simmar han’ rena självklarheter!, kunde man tycka – men – vad som åsyftas här är nog o c k s å och m e r a , en spirituell verklighet utav en tredelad verklighet – där ’simmandet’ kan vara astralsamlag och å andra handen – galene – det fruktade stilleståndet hos anden – dvs. man gör arbete som att skriva rent och presentera sin skrift när man drabbats utav galene (vindstillestånd). Det är då man är galen på riktigt – det första tillståndet däremot – uppfattas utav massan som sinnessjukdom, men – är då skapandet når sina höjdpunkter. Poeterna gör i de följande raderna klart – att upplysthet är som att imitera Gud – som aldrig är rädd för sina skapelser, hur ondskefulla de än har blivit och ter sig. Människans problem - så ter det sig för poeten – är att de aldrig identifierar sig med det som anses ”sjukt”- utan hävdar att bara det som den själv har (karaktärsdrag, kontakter, förmögenhet, kroppslig form etc.) är personen. På det viset förnekar denne, t.ex. – cancer – som enligt Wilhelm Reich kommer ifrån en nedtryckt sexualitet dvs. – ”sjukdom” som ju finns inom människan. Cancer är bland de vanligaste dödsorsakerna idag.

Så på det viset menar Marcus Beijar Mellin att det grundläggande – som han kallar ”ingenting” är det samma för alla olika värden – och därigenom ”välsignade vare de fattiga i anden” dvs- de som verkar i samklang med ingenting. Sedan menar poeten att missplacerad glädje, så som skadeglädje, underhållning etc. är gift för själen – men om man trots allt finner sitt ingenting – sin själa-ro – lika mycket i en soluppgång som i minnet utav en porrfilm man utav oaktsamhet råkat glutta på – en ro – som sig sträcker sig bortom ordens rädda inrättning i ledet – dvs. vad vi citerade utav Jesus Krist, då kommer man i positionen där ens egen själ ’vaknar’ och detta blir grunden till vårt himmelrike. Så dikten är en instruktionsbok i att nå upplysning.

 

Ljus och mörker

Börjar med ett färgstarkt faktum – ljus – tänker sig författaren – kommer ifrån ondska som frigörs vilket är en negation utav Miltons Helvetes eld från vilket inget ljus kommer. Mörker menar Marcus Beijar Mellin , är ljus som blivit fixerar – liksom berättelsen om Iblis som var körledare bland Änglaskarorna – men vägrade tjäna människan, och så förnekade människans rena ursprungstillstånd – där änglarna och djinnerna tjänar henne. Han menar på – att upplysta själar – genomlever hårda ting – medan de mörka vill vistas i bekvämligheter livet igenom, för att sedan kastas in i solen, och bli en kvantitet utav energi som återförs till de levande igen – utan sin onda struktur.

Poeten avslutar med ett citat utav William Blake – som hävdar att t.om. skrivandet utav en liten dikt – är tidevarvs utkomma.

 

Mannen och kvinnan

Beskriver hur kvinnans attraktivitet – liknar en sol som mannen kretsar kring (vi får anta att MBM inte är våldtäktsbenägen). Mannens uppvaktan etc. sedan återförs läsaren till kvinnans dubbelnatur, hon är även som månen, och med aura, påverkar hon mannen – likt Moses vid Sinai berg, som svimmade när han ville se Allahs skönhet – poeten menar att de ringar månen har utav ljus – liknar detta tillstånd. Sedan återför oss poeten till verkligheten igen – igenom att uppmärksamma att även stjärnorna sjunger kring månen – men stjärnor – de älskande först ser – när Kärlek sin välsignelse till dem ger.